Nu är jag på väg igen. Dax att möta runorna 11-15.
Solaz, Uhruz, Wynjaz,Thurisaz, Hagalaz.

Eftersom jag nu står i min fulla kraft, Eohes, där jag utvecklat min ”krona” och grundat mig i jorden, står jag stadigt. Jag vänder ansiktet mot solen. Solen som ger mig precis det jag behöver för att växa. I Solaz finns den energi som är så viktig för mig, som värmer och får mig att känna lyckan av att vara jag. Det är i detta nu som jag inser att jag kan göra precis vad jag vill. Framför mig ligger nu oändliga möjligheter till att ”vattna det fröer jag vill ska växa”. Det är nu det finns både ljus, värme och utveckling i det jag har som mål.

Med att nu känna hur jag växer som person kan jag ta tag i den inre kraften, urkraften, Uhruz. Den kraft som är bevarad i mitt innersta. Den kraft som jag nu kan bruka till det som min själ vill få mig att agera i. Jag ser mig själv som en Magiker, en person som till och med anses kunna trolla med knäna. En inre kraft som pushar mig att att utveckla de kunskaper/erfarenheter jag har, till nya nivåer. 

Med all denna kraft finns det två ord som är starka, ”lycka och överflöd”. Jag har nu hamnat i Wynjaz. Jag känner mig rik, jag känner mig lycklig och jag känner välmående. Denna rikedom ska jag  förvalta väl. Visst är det underbart att vara i ett överflöd och kunna både ge och ta emot, för som det är sagt, delad glädje är dubbel glädje. Det jag ”sått” har växt. Just nu har jag inga bekymmer, solen skiner, lyckan finns runt mig och jag känner mig stark och är i en växande period av livet. Det är nu jag kan utveckla mer av det jag har, sprida glädje och få glädje tillbaka. 

MEN livet består av så mycket mer än att vara lycklig och det blev jag varse om när jag tog nästa steg i denna run vandring. Jag steg rakt in i Thurisaz, kaosrunan. 
Ibland undrar jag över livet och den väg min själ har valt. Nu vet jag ju inte den vägen. Jag följer ”bara” det som jag ”tror” ska bli bra. Ja, jag vet att det finns något som kallas det ”eget val”. Ibland väljer jag ”rätt” väg ibland blir det ”fel” väg. Fast egentligen blir det aldrig fel! Eftersom det finns en mening i allt jag gör. Men det är då, när det blir ”fel” som det kaosar till sig. Det blir som att allt raseras. Vilket innebär att saker förändras, egentligen oavsett vad jag själv vill, det ”bara” blir så. Men detta kaos kan skaka om ordentligt. Det är som att det finns en inre kraft som vill komma till tals. Att det jag är i behöver omstruktureras. Är det nu jag ska släppa rädslan av förändring och rensa bort det som inte gynnar mig längre? Tror inte att jag har något val. 😉

Efter allt ”kaos” blir nästa ”stopp” Hagalaz och som Tomas Ledin sjunger ”Det ligger i luften, nånting är på gång…..”. Ja om allt inte är undanstädat efter Thurisaz är det nu det sker!!! Det som ligger i luften. Oftast efter kaos o stora förändringar  finns det alltid lite mer att ”reda” ut och det är nu tiden är inne för det. Jag vet med säkert  att om det finns minsta lilla problem kvar ligger det kvar i tanken och skvalpar. Det är väl bara att acceptera utmaningen och helt enkelt ”göra om och göra rätt”. Och vid eftertanke inser jag att jag har suttit fast i ”gamla” värderingar och mönster och är nu beredd att se framåt för nya möjligheter.

Yianghäxan