Runorna har följt mig sedan jag var ung, långt innan de blev populära. De har aldrig varit ett tillfälligt intresse, utan något som funnits med mig genom hela livet. Ibland i bakgrunden, ibland som en stark kraft som pockat på uppmärksamhet.

Precis som med Tarot handlar runor för mig inte bara om symboler. De är energier, processer och nycklar till att förstå livet.

De första runorna

Jag kom i kontakt med runor när jag var ung uppe i Norrland. Det  kan du läsa mer om i boken "Uhrstafen", jag fick lära mig Runkejdan, den följd av runorna som jag fortfarande arbetar efter. Alla andra läste runorna via utharken som jag försökte tolka efter men det kändes aldrig riktigt rätt. Runorna talade till mig, men inte i den ordning de presenterades.

Jag hade ett runset i björk som följde mig genom åren. Då och då drog jag en runa, mest för skojs skull, men alltid med respekt. Energier har alltid fascinerat mig och runorna kändes levande långt innan jag förstod varför.

När runorna blev personliga

Runor var inte särskilt populära när jag växte upp. Tarot blev istället en stor del av mitt liv, men runorna fortsatte att göra sig påminda. Efter att jag skrivit mina första Tarotböcker insåg jag hur mycket jag trivdes med att skriva och gav ut en liten bok om runor med korta texter om varje runa.

Runorna på min kropp

Redan vid mitt första möte med en Noid (samisk shaman) fick jag veta att jag skulle tatuera in runor, vilket kändes overkligt, men sedan blev det så. När Uhruz tatuerades på min vänstra handled förändrades något. Idag har jag alla 25 runorna intatuerade samt bindrunor på mina fingrar.

Runor som alfabet

Vi vet att runorna var vårt första alfabet och att ordet bokstäver kommer från stäver i bok. Vi ser dem på runstenar över hela Norden. Men för mig är runor betydligt mer än ett alfabet. Varje runa är en symbol fylld av kunskap.

Runinitieringar och Ukraina

Min första runinitiering fick jag av en Noid när jag var 11 år, det var en märklig upplevelse. För mig blev energierna nästan för starka och jag upplevde att gränsen mellan olika verkligheter suddades ut.

2013 reste jag till Ukraina för att delta i ett TV-program. Där mötte jag Raven. Vi var de enda deltagarna med tatuerade runor och fann varandra direkt genom vårt gemensamma intresse. Trots att han talade ukrainska och ryska och jag svenska och engelska kunde vi kommunicera genom runorna.

När jag kom hem skrev jag boken Runmagi, där jag även introducerade bindrunor.

Runorna blev ännu en pusselbit som jag kunde väva samman med Tarot och mina andra kunskaper.

När runorna fick ta plats

När jag flyttade till Spanien 2019 hittade jag en plats på tomten där jag direkt såg en framtida runträdgård framför mig. En labyrint med 25 stora stenplattor. En runa på varje sten. En plats där man kan stå mitt i runans energi och uppleva den. Den drömmen lever fortfarande även om inte platsen är kvar.

Den första runkursen

Sommaren därpå frågade en av mina närmaste vänner:
"Kan du inte hålla en kurs om runor?"

Jag har lärt mig att när jag spontant svarar ja är det bara att köra. Den kursen var magisk, alla deltagare var med vid varje träff, alla gjorde uppgifterna och alla överraskade mig med sin utveckling.

För mig blev det ännu ett bevis på att vi redan bär kunskapen inom oss. Ibland behövs bara någon eller något som väcker minnet. Jag är evigt tacksam för det förtroendet.

Från privat intresse till livsverk

Kursdeltagarna ville lära sig mer. Jag skrev ett kompendium om bindrunor. Sedan ett till. Sedan ett tredje. Det som under många år varit min egen utvecklingsväg blev nu något jag började dela med andra. Runorna tog en allt större plats i mitt liv.

När Uhr började berätta

En kväll när jag satt i sängen med min bärbara dator kände jag mig manad att öppna ett nytt dokument. Det blev början på en bok. Jag hade aldrig tidigare skrivit en roman. Allt jag skrivit har varit utbildningsmaterial.

Men Uhr ville något annat. Han blev huvudpersonen. Boken bygger delvis på den information jag upplevt från honom och delvis på min egen fantasi. Men framför allt handlar den om energier. För det är just så jag ser runor. Varje runa skapar en energi, ett mönster, det är en process, en händelse.

Att tokka runor är, för mig, som att läsa en rebus. Varje symbol hjälper oss att låsa upp nya möjligheter och förstå den energi som formar våra liv.