Jag associerar söndagar med läsning, ingen aning om varför, kanske det känns som en vilande energi!

Jag läser idag, på min Kindle, Jonathan Livingston Seagull (igen) när jag är ute med Max.
Tarotkort och auror när jag gör tolkningar.

Men jag skriver också, jag har gått igenom hela "SPirituell INspiration" på Skool, nu är det bara nya filmer till texterna som ska in, men herre je, det finns att läsa där, en gång i tiden var texterna uppdelad på 3 böcker (slutsålda). Det är ett av de första stegen i hur jag önskar bygga upp "Inre cirkeln" som nu även kommer att ha en egen del för "Medial utveckling" (kurs). För när jag inte läser så skriver jag, bland annat på struktur vilket kan låta märkligt när det handlar om andlighet. Men om du läser texterna inne på SPIN förstår du hur jag menar med struktur även i andlighet.

Det har varit många tankar och känslor nu när jag läst igenom texter som skrevs redan 2009, jag har däremot inte sett igenom alla filmer (ca 15 timmar) men anar att jag skulle säga samma sak idag om jag gjorde om dem. Däremot kommer filmer till texterna för inspiration och pepp. De jobbar jag på nu, blandat med skrivandet av tre böcker och skapande av affirmationslåtar. Låter det mycket, nja, jag varvar, dessutom gör jag det som är min passion vilket gör det himla trevligt, utan tidspress.

Om du kollar in denna film där jag visar hur Spirituell Inspiration ser ut på Skool (konto på Skool är gratis däremot tar jag betalt för kursen)

Detta är en av de första texterna och som sagt, det är mycket text, och många webfilmer, med tips även hur du kan lyssna på data och mobil inne på kurssidan.
Du bokar kursen här >>>

Önskar dig en härlig söndag. /Ylva

Din identitet
Du är en själ, som nu använder en mänsklig kropp på planeten Jorden i vårt solsystem för att utveckla din energi. Din själ är en energiform som vi kan säga är osynlig eller enbart en vibrerande energi, här på jorden finns den i din fysiska kropp.

Forskarna säger att vi lättar cirka 50 gram när vi dör, de anar att vi har en själ, att det är den som väger 50 gram. Mycket troligt, men är det inte fascinerande att vi behöver se, kunna eller mäta på något sätt för att förstå. Om du tänker efter var du börjar, var du slutar då finner du något svar, i det kan det vara lika bra att acceptera nuet. Du kanske inte behöver ha svar på allt, eller? Det finns många sätt att försöka förstå livet och dig själv. Det kan också vara att du vet var du börjar, din version är som nyfödd i detta liv, samt att du slutar när du dör. I så fall är endera inte denna text något för dig, eller endera kommer du att få en hel del att tänka på, för det är inte bara jag som har denna uppfattning.

Är det inte häftigt att du är du?
Tänka sig, du kunde ha valt att vara någon annan, i det missa att möta allt du får uppleva som den du är nu, det inkluderar även andra människor omkring dig. För med ett annat liv, andra lärdomar hade du mött andra händelser, andra människor.

I det kan du även känna respekt för att andra har valt sina liv, alla har vi något att ge, alla är vi en viktig del i livets pussel. För jag ser livet symboliskt, metaforiskt som ett pussel skapat eller som ett dataspel.

En av mina funderingar, det är hur flygplan kan lyfta trots sin vikt. Jo, jag vet, min bror som är stridspilot har förklarat gång på gång men ändå det väger ju flera ton. Allt detta prat om tyngdlag samt luftströmmar, visst, men jag kan fortfarande inte fatta att de lyfter för att de väger så mycket. Det fascinerar mig även om jag inte förstår, men jag kan se det, utan att jag kanske behöver tro på det. Hur jag än vänder och vrider på det, min hjärna kan ändå inte förstå hur något så tungt kan sväva i luften. Men det utesluter inte att jag kan kliva på ett plan på en flygplats för att kliva av på en helt annan flygplats, kanske till och med i ett annat land.

Men hur är det med en ande då som inte är vetenskapligt bevisat. Tror du att andar finns, antagligen eftersom du läser denna text, om du ifrågasätter att en ande finns innebär det då att du ifrågasätter dig själv, din egen existens?

Om du har ett dataspel hemma, kanske ett flyg-spel då med rattar, knappar, trycker du gärna på kontrollen för att få flygplanet att göra som du vill. Ibland kanske till och med gör det inte alls som du vill, eller du kanske trycker på fel knapp. Men de flesta har väl sett ett dataspel, de flesta har provat att spela ett, desto mer vi spelar, desto mer utvecklar vi vår teknik.

De flesta vet att från början är det lite svårare, det finns så mycket, det är som att lära sig att köra bil, spakar, gas, broms, samt allt annat men till slut sitter det där i ryggmärgen. Vi kör på, ibland eftersom vi behärskar det fortsätter vi att köra som vanligt fast att miljön har förändrats. Vi kanske är van att köra på 140 vägar, nu är vi helt plötsligt ute på smala krokiga landsvägar som kanske inte ens är asfalterade. Vi fortsätter att gasa, göra som vi alltid har gjort vilket innebär att vi förr eller senare åker av vägen.

Vad menar jag med detta? Om du har levt ett intensivt liv, skapat en vana, sedan föds du in i nästa liv där du söker ett helt annat tempo men ditt själsliga mönster vill inte släppa det förgångna eller du kan ha valt att lära dig på krokiga vägar. Du har förutsättningar med dig, för du kan ju ratta, gasa till och med bromsa, men det är nu du behöver anpassa dina kunskaper till nuvarande förutsättningar.

Att se livet som ett dataspel är min övertygelse i liknelse, i en metafor, alla banor, möten är förprogrammerade hur du än väljer, välja kan du alltid precis som nu i livet. Ibland lite extra energi, ibland att dö och börja om, ibland att få ett extra liv, lite bonus här och där eller kanske finner du en extra skatt någonstans.

Vi har också olika banor eller om vi ska kalla dem nivåer att gå igenom med diverse utmaningar men också diverse guldkorn som vi finner om vi är öppen för det.

Om du tänker dig livet som ett dataspel tycker jag att saker och ting blir lite lättare, du finner allt mer möjligheter. Du lär dig spelets regler, sedan kan du skapa bättre resurser, precis som i spel finns det även i livet möjlighet att fuska. Men när du är klar om du inte har fixat det på egen hand lär du genast söka en ny utmaning, du höjer nivån utan att lära dig av det som är.
Olika banor finns det också, vissa brytpunkter där du känner att du har kommit förbi en fas i livet, du kan gå vidare då med andra möjligheter. Något som många kan tycka om de råkat ut för en chockartad händelse som förändrat deras sätt att se på livet. För mig var min flytt från Norrland ett sätt att byta bana, idag känns tiden där uppe som ett minne i från ett tidigare liv, även om jag vet att det var i detta livet. Men jag har svårt att relatera det till det liv jag lever idag. Jag har själv haft turen att få extra liv ett antal gånger men ser inte dem själv som att jag kommit in på en ny bana, snarare fått en extra energi att lösa uppgifter på den bana som jag då varit på.

Vi har i livet som i ett spel, våra motspelare som ger oss utmaningar, våra medspelare som kan göra hela tillvaron lite lättare. Vi väljer helt själva vad det är som vi vill utöva, vårt högre jag vet vår egen spelplan men det är inte ofta vi lyssnar till det. Jag tror att om vi vore ett snäpp högre i vår utveckling, jag tror också att det finns dem som är det, då skulle vi redan nu i denna tidsålder lyssna till vårt högre jag. Då behövde vi inte en massa tekniker, metoder utan om vi vågade, för det handlar nog mest om att släppa rädslan, våga ha tillit till sig själv. Om vi vågade skulle vi alla spela livets spel briljant. Men det är även en tjusning i att få testa en bana, att få prova på, se vad som händer om vi gör på ett visst sätt, i de flesta fall kan vi backa för att börja om.

Livet blir mycket enklare tycker jag om jag tänker det som ett dataspel, det är mitt ansvar, mitt sätt att spela (tänka), mina handlingar (känslor) som ger resultat. Eftersom vi alla har en spelplan där allt finns förprogrammerat kan jag förstå hur livet kan vara nu alltid, men även hur vi kan leva även tidigare liv, hur allting, ja faktiskt att allt är nu. De oändliga möjligheterna som finns för oss alla. Lite spännande att tänka att jag valt en spelfigur, att den kan jag ändra genom liven, även i detta liv, allt som finns, finns för mig, det gäller bara att öppna rätt skattkista, ibland behöver vi våga hoppa lite.

Men vi kan även se oss som en dator. Vår hjärna är vår hårddisk, i den programmerar vi de program som vi behöver för att fungera men även lockande program som ger mer möjligheter. Tyvärr även ibland skräpprogram som bara tar utrymme, inte alls ger oss det som vi önskar, även detta med virus som vi kan jämföra med sjukdomar. Vi installerar fel komponenter, ibland kör vi flera program samtidigt som inte alls passar samman.

De flesta av oss installerar alla möjliga program hela tiden, många som vi även inte alls skulle behöva. De flesta av rädsla att inte få tillgång till allt, men eftersom vi redan har allt borde enda programmet som vi skulle installera vara kärlek, då i uppgraderade versioner.

Men vi kan också se oss själva som ett stort pussel, kanske 1000 bitar. När du var hel med Gud var du det hela pusslet. Sedan kastas ditt pussel upp i luften, alla bitarna far åt var sitt håll.

Den pusselbit, det mönster vi väljer att vara är livet just nu, du har samma själsvärde oavsett om du väljer att vara en guru eller en djävulsdyrkare. En rik eller en fattig person, en intelligent eller mindre klok människa, en professor eller en luffare. Det är en roll som din själ väljer för att du ska kunna utveckla dig själv, hitta din inre sanning, låta ljuset inom dig få mer kraft.

Se din själ som ett ljus som aldrig kan slockna men däremot öka i kraft samt storlek.
Du kan även se det både som makro- och mikrokosmos.

Makrokosmos är den stora helheten, då Gud är lika med kanske ett Universum, vi är, var och en lika med (jord)klot(et). Människorna på klotet är lika med hjärnceller i Makrokosmos. Makrokosmos innebär att vi är alla en av de 1000 bitarna i pusslet, att vi tillsammans bildar den stora helheten men det visar att vi även är mikrokosmos, vi är olika men egentligen inte separerade.

Vi visar på olika mönster av den stora helheten, vi behövs alla för att pusslet ska bli helt, därför har vi alla lika stort värde. Vi behöver se att min roll har lika stor betydelse som alla andra oavsett hur vi väljer att uttrycka vårt mönster. Se varje liv som en del av ett stort pussel (som i sin tur är en pusselbit av ett ännu större pussel).

Gör en övning under en dag eller kanske flera, titta på människor runt omkring dig, en och en. Se deras brister eller fördelar i dina ögon, se hur de speglar bitar hos dig själv som du kanske tycker om eller inte alls vill veta av eller kommer att använda. Titta mest på den som du tycker är värst, försök att förstå att den personen är en del av dig. Som jag berättat tidigare, det mönstret aktiverar något hos dig, kanske en egenskap eller en motvilja för att du ska få en insikt. Det kan även vara så enkelt att den människan är på sitt sätt för att du ska få en insikt av hur du inte bör vara eller bete dig.

Tänk på att i den människan finns en själ, en själ precis som du med erfarenheter, mönster, längtan, kärlek samt rädsla inom sig. Att den människan har sina programmeringar, sina värderingar av vad som är rätt eller fel. Varje människa är en del av dig, du är en del av varje människa. Oavsett deras utseende, beteende eller levnadsätt har du en liknande del av den personen inom dig. Du kanske inte använder den i det här livet, men den finns där. Föraktar du någon föraktar du dig själv. Du behöver inte älska alla människor, liksom du inte alltid älskar dig själv. Däremot att acceptera varje själ för vem den är kan vara viktigt, för då accepterar du dig själv, däremot bör du inte acceptera alla beteenden. I det stora pusslet, är den människan kanske den bit som är svårast för dig att hitta kopplingen till. Den behöver finnas där för att pusslet ska bli komplett.

Gör inte den biten eller dig själv för stor, då passar ingen av er in, pusslet tar längre tid att lägga, på samma sätt som om du föringar dig själv eller någon annan, det gör pusselbitarna mindre, då blir inte heller pusslet komplett. Det viktiga är att du sköter din pusselbit för att du kan bidra med din bit till makrokosmos.

Om vi nu istället ser, känner in hur mikrokosmos är det vill säga din pusselbit. Där är du ett pussel med olika bitar, ett själsmönster som finns i en mall, när du föds far alla bitarna åt sidan, vilket troligen innebär att i detta livet bör du lösa ditt pussel. Få alla bitarna på plats inom en viss tid (din livslängd). Om du lyckas får du ett mer avancerat pussel i nästa liv, om du inte hinner göra klart får du börja om i nästa liv. Skillnaden är då att vissa bitar redan sitter ihop, det gör det lättare för dig för att i det livet njuta mer, då du inte har den inre stressen att hitta många pusselbitar. Varje pusselbit är ett mönster av din själs erfarenheter, om du i ett eller flera liv lärt dig tålamod samt förståelse kanske de bitarna redan sitter ihop till en bit istället för två.

I livet har vi en massa pusselbitar. En del ligger där mitt framför oss talar om var de vill in, andra är dolda vilket gör att vi först behöver få ihop andra bitar innan vi ser var de ska in. Ungefär som när du lägger pussel, kommer till en himmel, alla bitarna är blå, ändå finns det en skillnad som gör att alla bitarna har sin specifika plats.

Eller endera kan du se livet som att skaffa samt ha kvar körkort. Du får börja övningsköra, lära dig hur bilen fungerar, hur du växlar, styr samt bromsar, (barn) sedan hur du parkerar samt kör vinterbana (tonår) sedan olika vägmärken samt medtrafikanter (vuxet liv). I allt detta gäller det att utvecklas för att uppmärksamma de regler som gäller.

Eller kanske du vill se livet som en blomma. Du är ett frö (barn) som får näring (kärlek) växer, stjälken blir längre och längre (tonår) längst upp en knopp som efter ett tag utvecklas, blir i sin fulla kraft (vuxen) nu i sin fulla blomning ”frö-ökar” sig (får barn) för att till slut vissna ner, dör för att fortsätta livet genom sina frön eller kanske genom sina lökar.

Hur du än ser på det finns det ett mönster, från en start till ett mål, vi väljer olika sätt att utvecklas på, vår själ väljer alltid det som är bäst för oss även om vi inte alltid förstår det i det här livet, pusslet, dataspelet eller i andra metaforiska versioner.

För att förstå detta med mikro och makrokosmos tipsar jag om Martinus Kosmologi som kommer ifrån en dansk, Martinus, han anser att han höjde sitt medvetande, fick kontakt med den kosmiska energin. Där han bland annat tog emot bilder som han har förklaringar till. Han fick den "vetenskapliga" förklaringen av livet ifrån "Gud". Han kallar sitt livsverk för "Tredje Testamentet" som består av sju böcker med förklaringar till allt i livet. Personligen tycker jag att de är värda att läsa då vi kan förstår en del saker ur ett annat perspektiv, det skapar en trygghet över många andliga funderingar.

Det jag själv grundar min andliga uppfattning på är "A Course In Miracles", "Martinus Kosmologi" samt främst "Samtal med Gud" vilket ger mig en komplett helhetsbild. Att jag sedan i vardagen kombinerar det med antroposofi gör det mesta lättare. Lite kuriosa i det hela är att Rudolf Steiner (skaparen bakom Waldorfskolan) fick andligt budskap att svaren på vidareutvecklingen av det andliga skulle komma från norden. Han sände några antroposofer till Danmark som fann Martinus, de var de som investerade för att Martinus skulle få ut sina böcker som idag drivs ideellt vilket gör att budskapet inte är att tjäna pengar utan att få ut budskapet.

Nu är det inte att detta kanske är svaren på alla dina funderingar eller det rätta för din utveckling, men det finns en perfekt synkronisering med att jag har funnit ett samband, att jag delar med mig av det.

På tal om det, för din egen utveckling finns det otaligt många metoder, tekniker att det kan vara svårt att finna rätt samt att det dyker hela tiden upp flera. Jag som rest på mässor i många år kan fascineras över allt utbud, det är allt ifrån aurahealing till hypnos, från magiskt vatten till pendlar. Allt är bara ett verktyg, något som passar oss att ta fram på den spelplan vi spelar på nu, ibland väljer vi fel verktyg som kan bli mer ett "vapen" i kampen mot rädslan men då kan vi alltid börja om.

För mig personligen är Tarot helt överlägset eftersom det är ett system som visar på allt, där jag kan se mina mönster, i det även framtida spelplaner, då välja vilken som tilltalar mig. Men det som jag har som utmaning på varje spelplan det kommer att finnas på den nivå jag spelar på, sedan kan jag välja att möta det på olika sätt. För mig har egentligen aldrig Tarot varit ett sätt att spå utan istället att se möjligheter då jag är analytisk, gillar att fundera, Tarot ger mig perfekt vägledning.

Nu tänkte jag att du skulle designa ditt eget spel.

Det finns nio roller, men du ska även fylla i nio styrkor, nio svagheter, tre backup samt tre motstånd samt ett hemligt vapen. De tre sistnämnda får du finna ut ifrån texten. Du kan sätta dem som egenskaper i personer, vilket även får dig att se vad du värderar hos dina vänner. Ditt hemliga vapen, det är en egenskap som du mest av allt önskar att du kan behärska.

Spirituell Inspiration >>>
Tarotakademins Inre Cirkel >>>